2015

(Att behandla dagen den 13 juli)
J Trogne följare,
nästan så att mara red mig inatt må ni tro. Efter att jag skrivit förra gången drack jag vatten. Vid himmel jag drack vatten! Satt i fälleskabsrummet och hyggede mig med mi vand. In kommer två klumpiga unga tösera. De sätter på den tyske Disney channel. Langsamt fröjdas jag till det underbara Gilmour Girls. Dubbat till herrespråket… Jättekul tänkte jag med mobilladdaren i väggen och vattnet i hand. Jag tog en diclofenac. Made in Germany så klart. En timme senare började jag svettas helt enormt. På TV:n hör jag Owen Wilson med sin bästa tyska dialekt och jag väntar på att tvätten ska bli varmtumlad. Går och lägger mig i tältet. Det regnar. Såsom det alltid har gjort de senaste för många timmarna. Givetvis går jag upp under natten och kisselurar. Detta betyder att jag må öppna tältet och gå ut. INTE okej då det fortfarande regnar kopiöst under natten. Och INTE okej för jag har druckit oerhörda mängder vatten under kvällen. Jag gör detta några gånger under natten och undrar vad fan jag håller på med. Kan dock konstatera att jag mår lide bedre än tidligare.

Vaknar om morgonen till det underbara ljudet av sommarregn som smattrar erotiskt mot en fuktig tältduk. Suckar och äter upp resten av kakorna från gårdagen. Efter någon timme sludar rajnet. Jag går upp och gör ekipaget redo för avfärd. Min tältgranne, Ryssen, vill glatt prata. Han kan varken ängelska, tyska, svenska, danske eller något av de andra sivilizerade språken i världen. Kåffi är dock ett uttryck som är världsomspännande. Jag får dricka i hans kopp då jag dumpade min kopp i Nijmegen. Egentligen är det mest brunt sockervatten med en skvätt kaffeessens i vatten. Men det är varmt och vi säger städer som Kiel, Bremen, Vilnius och Gåtembårg. Jag har ingen aning om det är hans väg som kommer eller har varit. Men han är trevlig. Han blir imponerad av att jag kan hålla 3.5 liter vatten i behållare på Astrid medan han endast kan hålla 0,5 liter i sin fjantiga lilla vattencistern. Jag är stolt vid detta ögonblick. Vi utbyter lite vad jag tror är artigheter och sedan börjar jag dra mig mot norden.

Uppehållet byts mot dimmigt regn. Tältet är packat luftigt på packethållaren för torkning. Två timmar senare i Bad Segeberg så har det åter blivit uppehåll. Jag hittar ett McDonalds och spiser McRibs och blir bjuden på Cheezecake av personalen. Efter 60 km började ryggen sjukvärka igen. Jag var inte nöjd. Jag började frysa smått. cyllade på och velade hvis jeg sku till Alpstugan i Grube eller till Rödby. Det mulnade på och jag kände mig käck i kropp och sinne och kom till Grömitz. Där tog jag det beslutet att dra mig till Puttgarden. Fuck vad jobbigt det var. Kroppen var matt. Jag hade 40 km kvar och bara ätit McD. Mångt om mycket kom jag till Puttgarden 19,15. KAOS på färjeterminalen. Mitten av kön hade väntat i en timme. Jag övergav tanken på natt i Dänemark och drog till Campingplatz Puttgarden. Den var sämst. Jag var nu rätt kass i både kropp och sinne. Smällde upp brigadtältet och skulle duscha. Det tog mig fem minuter innan jag fattade att man inte kunde använda euromynt. Handlade duschmynt av Herr. Föreståndare. Skulle köpa mat i restaurangen, frågade om de tog kort. “NEJ” . TACK. Kom på att jag såg en Enköpingsbo hade tagit ut pengar av Herr. Föreståndare tidigare när jag kom till campen. Frågage om jag också kunde ta ut pengar. Jag har aldrig sett re dubbelhakor fladdra så synkroniserat i ett rungande nej. I mitt inre sade jag dimmiga uråldriga svordomar. Hittade fem euromynt och köpte två portioner pommes med mayo. Åt en portion och somnade i tältet. Mådde riktigkt kass. Käkade diclofenac och somnade om. Hade nog feber igen. Sov svettigt och oroligt.

Usch och fy för tyskan idag! Steg upp ljuvligt tidigt vid sju efter att ha lusläst samtliga vädertjänster jag kunde hitta under natten. Packade ihop stridstältet 7.30. 8.00 kom första regnet. Detta höll i sig hela dagen. Käkade en fralla och drog iväg mot Hamburg. Efter 20 km började aja känna mig kass. Ont i leder, rygg och massa andra tecken på typ förkylning. Hostade en massa och frös som fan. Efter 40 km började jag leta efter ställe att äta på. Det tog 20 km till. Där åt jag en munk på en bensinstation. Blev omkörd av gårdagens holländare och drog efter snack med Kristina till Buxtehude. Jag mådde riktigt kass då. Det enda jag tänkte på var att ta tåget till Köpenhamn om jag mår lika som då imorgon. Fortfarande hungrig. Efter 95 km hittar jag ett McDonald’s som har söndagsöppet. Svängde in och käkade. Mådde mycket bättre men fortfarande ganska kass. När jag kom ut från restaurangen verkade det regna mer. Sjukt mycket mer. Ta mig tusan om inte himlen öppnade sig totalt. Helt genomblöt blev jag. Hittade till camping här utanför Hamburg och har duscha, satt upp tältet och nu är det uppehåll. Det ska regna från 20 fram till 06. Håller på att tvätta kläder och ska torktumla dem. Siktar på Grube imorgon och alpenstugan. Om jag mår bättre. Pannan känns varm och jag känner mig lite så. Men det blir nog bättre. Har ingen mat för allt är stängt. Jo lite tonfisksallad förresten. I campingens shop sålde de kakor, tvål och öl samt starksprit. Jag köpte två öl och ett paket kakor. Nu ska jag hinna vatten ett tag. Kanske blir det Hamburg imorgon. Kan ske alpstugan. Annars har det mest regnat och varit tråkigt idag.

Ja men kom så! Idag har det hänt saker må ni tro! Jag vaknar av att en av kyrkorna ringer febrilt vid åtta och kallar till mässa. Jag går inte på den. Jag äter morgonmat istället. Vid halv nio börjar plommonen i tältet bredvid vakna och spela sin tyska jävla hopphipp-rapp. Jag packar tältet och gör mig i övrigt klar. Önskar tyskarna god tur med kanoten och de önskar mig en god och säker cykeltur. Allt är förlåtet. Cyklar sedan på i dryg takt. Käkar en kitkat vid 43 km och en bratwurst mit pommes und mayo vid 75 km. Vid 90 km blir jag omkörd av två killar. Cyklar ifatt dem och undrar om de ska mot Bremen till. De säger ja. Jag hankar på dem. De är holländare och ska hälsa på den Enas skatt i Köpenhamn. Den andra är den killens pappa. De följer också google maps så vi har cyklat samma sträcka en tid. Förutom att de cyklade och ledde cyklarna på en två km lång grusväg. Efter tio meter på den vägen vägrade jag och vände tillbaka och tog windmuhler strasse istället. Den hade beläggning. Vi cyklade och snackade och de cyklade som galningar. De sade att de var vana från Amsterdam. Jag var rädd. Men de höll god fart och var trevliga. Vi drack en cola i Bremen och skiljdes sedan åt. Pappan betalade. Najs av honom. Vi kommer nog träffas senare under färden. Vi tar ju samma väg. Annars så mötte jag en sur man på cykel med vad jag misstänker och hoppas är hans döttrar på en tandemcykel. De visade ingen vett och sade inte ens moin eller höjde handen. Mycket dålig stil. Imorgon ska det regna från nio och fram till midnatt. Jag är inte det minsta sugen på det. Jag vill ha sonne und friska vindar. Förhoppningsvis får jag medvind så jag slipper hata morgondagen. Slänger nog en gammal trotjänare till underställ imorgon. Den håller mig inte varm längre och är nio år gammal. Annars verkar Bremen vara en knutpunkt för långturare. Här är många. Och här är liten yta att campa på så det är lite drygt. Jag vill ju ha utrymme så jag slipper se folk. Men som sagt, det ska regna imorgon så jag är sur.

Ja, idag hände det inte så mycket. Cyklade mest faktiskt. Det var lite sådär halvvarmt idag så växlade kläder. Käkade tre munkar, vanliga sådana bakverk, inte trappistmunkar. Skajpade med Krestina och Raimon och stack sedan iväg. Kom efter 60 km till ett pannkakshus där jag käkade pannkaka med ost och salami med sirap och florsocker. Det var fint. När jag närmade mig tyska gränsen och jag var lite ledsen för första gången idag så såg jag två storkar på ett fält. Då blev jag glad igen. Sen åkte jag in i Bundesrepublieken. Då blev jag åter lide lissen. Men sen åkte jag in i Nederländerna igen och då blev jag superglad! Där käkade jag lion och drack en sportdryck. Sen cyklade jag och kom in i kaiserreich igen och blev lite ledsen för jag hade lämnat Holland för sista gången nu. Rykte upp mig och cyklade vidare. Var så upprörd att jag cyklade ända till Meppen. Det är här allt coolt händer. Man kan gå i kyrkan. Två olika kyrkor håller gudstjänst, en evangelisk och en annan. Man kan paddla kanot på campingen OCH spela volleyboll med tyska blandåldrar. BLAND ANNAT! Men jag ska bara ladda min mobil och sen hämta min GP power bank hos Dietrichs son i hans husvagn sen ska jag lägga mig. Dietrich är föreståndare här. Campingfuhrer enligt camping.Info . Tror jag. Låter fel. Nu ser jag att några jävla plommontyskar håller på att slå upp sina tält vid min Astrid. Jag som lagt mig avskilt. Jag får väl demonstrativt gå dit och flytta mitt tält och om de kaxar ska jag påminna dem om min gamla polare Rhenskiöld. Har käkat och har en timme att sitta och vänta på att mobilen ska laddas. Imorgon ska det bli upp emot 27 grader najs i Bremen. Najs. Dagen efter verkar det som om det ska regna i Hamburg. Inte så najs.

J läsare, lismare, ädla kamrater! Är jag då sjuk idag? Ja jag vet inte. Gårkvällen bjöd regn och blåst. En sjuhelsikes regn och blåst! Jag frös och låg nog inte helt på liggunderlag heller för den delen. Ryggen földes kall. Klädde mig med långbyxor från dagen innan och satte igång cykling. Det blåste svinkalla vindar. Jag blev svettig och kall. Köpte en keps i en butik och satte den på mig. Cyklade vidare. Bytte kläder för att Jag frös och var svettig. Kepsen var trång och jag bytte tillbaka till min gamla trotjänare. Frös ännu mer och blev än mer svettig. Körde mig förlorad i Utrecht. Hamnade tillslut vid domkyrkan och blev häpen och tog mig därifrån mot Amersfoort. Käkade på McDonalds och körde vidare. Bytte kläder totalt tre gånger idag. Tillslut hade jag två tjocka tröjor och en t-tröja på mig. Det var kaos. Jag kände mig kaos. Efter 100 km gav jag upp och hittade en camping. Handlade i en närbelägen by. När jag kom fram till campingen så var receptionen stängd. Angst kände jag. Ringde angivet nummer två gånger med holländskt telesvar. Jag satte mig på en bänk och såg ynklig ut och då kom hon fram. Hon där som sa att kocken nog stängt av sin mobil. Hon tog emot mig och jag fick plats på campingen. Lycka! Duschade varmt och käkade min kaas och ham-sallad. Men låtom oss backa några stunder. På McDonald’s vägrade automaten ta emot mitt kort. Jag lackade synligt. Rotade igenom min väska och hittade åtta euro jag handlade upp. Jag var bryskt mot personal och ångerfull efteråt. Det var mina sista europengar. Jag var nu grekiskt pank. Nåväl sade jag och cyklade vidare. Blev omkörd av en moped. Sen blev jag omkörd av en vit vespa med en ung brud på. Hon rotade i en väska när hon körde om mig och 30 meter framför mig flyger något från vespa och landar i diket. Jag känner mig chivaleristisk och tänker att jag ska återföra telefonnumret från hennes gårddagsligg till henne eller vad det nu kan vara, så jag stannar och plockar upp det. Då ser jag att det är 10 euro hon har tappat! Genast försvinner all min heder och jag finner mig själv gnidande sedeln mellan händerna med ett självgodt flin på mina snusläppar. I närmsta by handlar jag vatten, sportdryck och lion för fem av hennes euro. Skamset sänder jag ett tack till henne och önskar henne lycka till med framtiden och hennes nu spräckta budget. Här på campingen har jag tyvärr haft lyckan att tala med en skock barn. De kom fram i en mobb och ville prata. Så vi pratade. De berättade sina namn, jag glömde dem lika snart jag hade hört dem. Tio ongar som skrier fram sina namn har den effekten. Men det var trevlig ändå. Nu ska jag lägga mig i hopp om att det blir varmare imorgon. Imorgon är min sista dag i det förlovade landet. Sen blir det pappa Tyskland som tar vid. Jag är kluven. Jag har cyklat exakt den Tysklandsvägen jag planerar en gång tidigare. Det finns inte så många andra vägar att ta. Vi får se. Kanske tar jag och övernattar i Emmen. Ingen vet ännu, ingen vet ännu…

Allt började bra. Vaknade under natten av att gnagare försökte käka mina matrester som låg i en påse bredvid tältet. Fick flytta in påsen innan de slutade. Det blåste som tusan och regnade. Jag hade satt alla väskor som vindskydd för tältet men det hjälpte inte så mycket. När jag vaknade vid åtta öste det ned och jag vilade i tältet. När klockan var dags stålsatte jag mig. Jag hade tagit in regnkläder kvällen innan. Klädde mig, stoppade in en pris och gick ut. Efter tio minuter var jag genomvåt. Jag hade skyndat mig att packa persedlar och klädtyg innan jag tog tältet. Det rann vatten om tältet. Det var helt blött. Så jag tryckte ner det i en väska och såg sjukt glad ut. Begav mig ut på vallarna. Var tvungen att stanna och titta. Det var perfekt väder för det. Det blåste mot land och havet var galet vilt! Men holländsk ingenjörskonst hade satt stopp för det. Mäktigt båda två! Jag hade vinden i ryggen i 55 km. Hade en marschfart på ca 30 km/h. Kom till en ö där man surfade. Där fanns sandstrand som yrde och satte sig i ögonen som en riktig Sandström. Astrid fick i kedjan Och lät konstigt resten av dagen efter det. Ska ge henne grön finish Line imorgon så hon blir glad. Annars så regnade det mycket idag. Kallt var det också. Mötte många fullpackade cyklister värmde mitt hjärta att se dem lida i regn och motvind. Tidigare har det bara varit tvärtom att jag haft motvind och de susat fram i 30 km/h. Kom till en Shellmack. Käkade där och bad om toalettbesök då jag för en gångs skulle behövde kiss under dagen. När det är varmt ute annars så kissar man en gång på morgonen och sedan en gång tolv timmar senare. Men jag fick låna toaletten. Den låg i insättningen bredvid. Det var en bilhandlare som hade så fina fina bilar. Och En liten toalett. Cyklade vidare till McDonalds i Rotterdam. Rotterdam är ett kapitel i sig. Cyklade många roliga broar. Vissa var öppna för båtar så jag var tvungen att vänta och vissa bara ägde jag. Cyklade Benelux-tunneln också. Där fanns rulltrappa för cyklister och två fält som var separata från bildelen. Det var häftigt. Annars stinker Rotterdam gift och syntet. Riktigt äckligt. Packade upp tältet och spände det på pakethållare bak för att torka när det visade sig bli uppehåll efter 90 km. Pinnade på till campingen. Den suger. Iofs bara 8 euro men inget wifi, ingen el eller toapapper. Fick ladda mobilen på dass där det stinker mögel. Satte upp tältet för att det skulle torka. Det torkade. Sen började det regna och fortsatte i två timmar. Nu blåser det bara kallt som tusan. Imorgon Ska det vara uppehåll hela dagen men också bara 17 grader. Det kommer också bli min sista hela dag i Holland då jag hade tänkt ta mig upp emot Zwolle. Det blir ingen nordsjövall i år. Känner att jag vill hem och sova lite på semestern också. Ca 900 km till Köpenhamn så det blir nog bra. Måste erkänna att jag saknar lite av värmen och solen från förr veckan. I går natt var det kallt och denna natten kommer också bli kall känner jag. Just det ja, körde ju inom Gouda idag. Sjukt fin stad. Dock var det ingen ostmarknad när jag var där. Usch nu började det regna igen. Kul.

I kamerater! Idag har det blåst. Sådär mysigt prick rakt emot. Jag vaknade i Belgien och gjorde mig hurtigt iordning. Jag bröt fastan med ljuvlig frukost från automaterna. En tre månader gammal twix och en coca-cola. Lovely! Började röra mig mot Nederländerna. Det blåste. Sen började det regna så smått. Då tog jag på mig min regnjacka. Då slutade det regna. Då tog jag av mig med regnjacka och då började det regna. Så jag sket i det och packade ner jackan igen och så försvann regnet. Men motvinden bestod. Såklart. Som alla andra km på denna cyklingen. Efter någon timme började jag leta efter ett ställe att äta. Inte fan hade något ställe öppet. Holland ska ju vara det förlovade landet, men icke! Allt var ju stängt! Virrade runt och trodde jag hade kommit bra när jag helt plötsligt klockan tolv kommer in i världens fetaste Hulst! Kyrkan klämtade tolv just som jag cyklade invid den. Mäktigt. En fin kyrka och fin stad. Här var jag säker på att kunna få mina pommes med majonnäs som jag tänkt på i två timmar. Nej. Det dröjde ytterligare ett tag innan jag fick mat. I Terneuzen däremot, där tornade McDonald’s älskade bågar majestätiskt plötsligt upp sig. Jag blev glad. Jag hade cyklat 66 km på en twix så jag var glad! Käkade, laddade och Google mapsade där. Begav mig sedan av mot Breskens. Har varit här förr men kom från andra hållet då. Tog färjan över. I Vlissingen såg jag en annan fullpackad ensamcyklist. Vi hälsade sådär som bara vi kan förstå på håll. Liksom lite utvärderade. Vad har han för cykel? Hur är hans packning stuvad? Det var ett fint ögonblick. Sen drog jag till Aldi för jag trodde jag hade en mil kvar på dagen. Handlade tonfisksallad, ölkorv och öl. Samt eierkoeken. Trodde det var något annat än vad det var. Det var typ sockerkakskakor. Genom skyltfönstret i Aldi såg jag två fullpackade cyklister igen. Så jag glodde stint. De hade bara ortlieb-väskor så jag visste de var tyskar. Sen såg jag att de hade elcyklar och då sjönk mitt hopp för mänskligheten ytterligare ett snäpp… Genom Middelburg hade jag grotesk medvind. Låg på 30 km/h istället för 17 i motvind. Hittade en camping men var yr av medvindsglädjen så jag struntade i dem och valde den sista campingen på ön istället. Så nu är jag här. Det blåser något kopiöst. Runt campingen finns nog ett dussin vindmöllor. Samtliga går för full maskin och de skär ljudligt genom luften! Imorgon ska det regna och blåsa strax mindre än idag. Bara mellan 9-11 m/s. Skillnaden är att jag tänker skita i att köra tänkt rutt och istället utnyttja vinden.

Ock tacka gudarna! Vilken besvikelse idag. Herren skapade världen på sex dagar och på sjunde dagen softade hen. På åttonde dagen blev resterna Belgien. Vi börjar i Tilburg. Nederländerna är ju ett kanonland. Jag vaknade och värdsfolket hade hämtat upp sitt barnbarn. Jag fick dela med mig av min kinamat med honom och vi snackade lite. Fick tips om en bra cykelaffär som skulle sälja kepsar och handskar. Min keps är sjukt äcklig och mina handskar är plötsligt borta. Jag är både ledsen och sårad över detta. Jag fick kaffe och vi tog farväl av varandra, värdfolket och jag, inte kaffet eller barnbarnet. Han låg och sov. Cyklade de åtta kilometers till affären. Tro fan om de inte bara hade två olika kepsar. En vit och en röd. Jag ville skrika dem i huvudet av ren och skär besvikelse. Ska jag ha en keps så ska det baske mig vara en keps med reklam på. Inte för ett cykelmärke eller något sånt strunt utan en keps i knarkade färger med typ reklam för en storbank eller något. IKKE! Jag begav mig därifrån. Stod och glodde efter belgiska vägen, en gammal rälsväg man asfalterade en gång när världen ännu var ung. En Nederländsk postryttare visade vägen. Han hade skägg och inte en postiljoncykel utan en skrangelig privat cykel. Jag blev lite förnärmad. Sen blev det 20 km spikrak cykelväg. Så kom jag till Baarle-Nassau. Eller var det Baarle-Hertog? Ingen vet! Det är belgiska och Nederländska exklaver med gränser som förgår all sans och vett. Jag passerade holländska och belgiska gränsen nio gånger idag. Tydligen var det två hertigar förr i tiden när titlar spelade roll som bestämde och hade ball med gränserna. Nåväl. Jag pinnar på och kom över riktiga gränsen. Direkt blev vägen dålig. Håliga och griniga vägar. Cyklade längst ett spår. Det var en väg av SAND. SAND! Jag var nära att dra omkull flertalet gånger. Sen efter många om och skit så kom jag till en asfalterad väg. Det var ett cykelfält integrerat i huvudvägen som får Stockholms cykelvägar att framstå bra. En långtradare körde om mig med ungefär 15 cm marginal. Kissade nästan i byxan. Käkade på McDonalds och ville lämna besvikelsen. Bestämde mig för att skippa Buggenhout och dra till Duvels bryggeri istället. Efter många om och men kom jag in på trevlig väg. Cyklade längst en stor flod. Där hade man dragit fina asfalterade cykelvägar. Kom efter evigheters jävlighet till bryggeriet. Givetvis var det helt värdelöst. Man kunde inte besöka det på måndagar, inte ens souvenirshoppen. Satte mig i baren mitt emot och drack en trippel hops limited edition för 3.50 euro. Alltså snäppet dyrare än bolaget. Fuck it tänkte jag. Jag köper en fet keps och handskar i cykelaffären 100 meter bort! För en gång när jag var i Belgien 2011 så hade en affär feta kepsar och handskar så då måste ju alla belgiska affärer ha det för de är cray cray i cykling. Nej så var det inte. De hade mössor. Tjocka cykelmössor endast. Tack Belgien. Nu är jag på en camping. Jag frågade om de hade en shop där man kunde handla något att äta och dricka. Jaja sade föreståndaren mig. Så visade han mig tre automater. En med mjölk, öl och vatten. En med godis och en med pålägg. MERCI sa jag. Slutade med att jag fick dra till en restaurang invid där jag köpte pasta carbonara för 12.50 euro. Ska bli fint att komma ifrån skräpet, ah förlåt skiten, gaaaah menade Belgien imorgon… Kan ni tänka er en hel dag utan keps?! Solen spelade mig i ögonen mest hela tiden. Inte ok. Inga handskar hade jag heller för mina sköra vackra händer.